OM PSYKOPATI OCH RÄTTSVÄSENDET

Psykopati har ingenting att göra med uppväxtmiljön. Detta är viktigt att framhålla, speciellt som det är mycket frustrerande och traumatiserande för föräldrarna om de anklagar sig själva eller tror att de har begått några fel i uppfostran.

Psykopati är ingen sjukdom, det är en störning i själva personligheten, i karaktären. Det är således vad man kallar en personlighetsstörning, varmed menas en stark avvikelse från normal mognad och utveckling av personligheten.

Psykopati är medfött, men inte ärftligt.

Avvikelser i hjärnans halter av vissa signalsubstanser och avvikelser i EEG kan objektivt mätas.

Forskningen är numera intensiv avseende många olika aspekter, såsom diagnostik, kognition, exekutiva funktioner (t. ex. kreativitet, abstraktion, introspektion, planering, organisering, inhibition, förmåga att reflektera kring och nyskapa beteenden och tänkesätt) emotionell och psykopfysiologisk reaktivitet, hormon- och transmittorsubstansers aktivitet. Nya rön är att vänta.

Under 2009 visade till exempel brittisk forskning att psykopater har fel i vissa av hjärnans olika förbindelser, såsom till exempel de som styr känslor och impulser.

Än så länge kan bara konstateras att orsakerna bakom avvikelserna ännu inte är klarlagda.  

Det vi observerar hos psykopaterna är vad de gör och hur de gör det, eller vad de inte gör. Vi kan också observera vad de säger, eller inte säger.

Utifrån detta kan vi fråga oss vad det är i deras karaktärsdrag som styr det vi observerar hos dem. I PSYKOPATICHECKLISTAN förklarar vi sambanden, men inte på ett helt övergripande plan.

”Hörnstenar”

Man skulle kunna säga att det finns vissa ”hörnstenar” som allt vilar på. Om vi ser det på det viset blir psykopati mera begriplig oavsett vad orsaken bakom störningen som sådan egentligen är.

De ”hörnstenar” som spelar störst roll och som förklarar det allra mesta är följande:

1. Egocentriciteten
2. Det flacka känslolivet/ingen empatisk förmåga
3. Avsaknad av samvete
4. Duperings- och manipulationsförmåga

Det är egocentriciteten som är motorn i störningen.

Duperings- och manipulationsförmågan , tillsammans med obesvärade lögner är drivmedlet.

Det flacka känslolivet och avsaknaden av samvete innebär att det finns inga bromsar.

Dessa fyra ”hörnstenar” får sammantaget till följd att psykopaten är som ett livsfarligt fordon, som inte låter sig styras eller hejdas.

Egocentriciteten medför att andra individer kommer i andra hand. Då det egocentriska är så starkt uttalat hos psykopaterna leder det till att andra individers behov helt åsidosätts, som om de inte alls fanns. I samverkan med det flacka känslolivet väcks ingen medkänsla när någon lider och kommer till skada. Om lidande och skada orsakas av psykopaten skapar det ingen känsla av skuld därför att det saknas samvete och därmed väcks inga skamkänslor för vad de har åstadkommit.

Egocentriciteten har ett andra ansikte, nämligen det grandiosa, den förhöjda självuppfattningen. Självreflektioner och ifrågasättande av sitt eget värde förekommer inte, just på grund av en egocentrisk världsbild. Och i en sådan världsbild finns inga ideal och inga egentliga mål, inga egentliga intressen utanför det egna jaget. Således finns det inte ens något sant och äkta intresse för de egna barnen och det finns ingen empatisk förmåga som griper in, inget samvete och därför skapas inga skuldkänslor, ingen känsla av att kunna fela. Allt är andras fel och inget går att diskutera med dem, än mindre ifrågasätta.

Egocentriciteten kräver kontroll av omvärlden, framför allt av personerna i omgivningen. Den kontrollen utövas framför allt med dupering, manipulering, lögner och hot. Allt detta skapar bilden av psykopater som personifierad ondska.

Denna ondska kan ibland ta sig sadistiska uttryck och är då förknippad med en viss egocentrisk njutning.

Skrämmande är att det tycks som att skadandet är det enda som kan framkalla en slags glädje i psykopaters flacka känsloliv och detta skadande gäller allt från att lura någon och till att i extremfallen döda. Dessa handlingar drivs på av psykopaters sökande efter spänning.

Egocentriciteten medför också att psykopater parasiterar, därför att det är mindre kostsamt att leva på andra än att försörja sig själv och ”dra sitt strå till stacken”. Inte heller häri hindras de av skamkänslor eller känner någon skuld. Avsaknad av samvete är åter igen orsaken. Men för att lyckas parasitera måste det till egenskaper som duperingsförmåga och manipulationsförmåga, samt en god portion av lögner. Och lögnerna påverkas inte av samvetsförebråelser ens när de avslöjas.

Avsaknaden av samvete medför att psykopater ignorerar normer. De känner till dem och utnyttjar dem gärna om någon annan bryter mot dem, men de följer dem själva endast om det passar dem.

I förening med ett flackt känsloliv leder detta till promiskuöst beteende, eftersom sexualiteten inte styrs av känslor och därför spelar det ingen roll med vem den utlevs och ingen hänsyn tas till otrohet mot en fast partner.

Det leder också till en kriminell benägenhet, som kan sägas vara en förlängning av det parasiterande levnadssättet.  

Den som utsätts för en psykopat, råkar bildligt talat ut för en ångvält. Där finns inga bromsar. Om det ser ut som om en inbromsning sker, erkännande av egna fel, ett ångrande och liknande, då är det endast ännu ett sätt för psykopaten att dupera, och/eller möjligen för att avvakta ett senare tillfälle att komma tillbaka med full kraft.

Psykopaten krossar sociala nätverk, självkänsla, heder, ekonomi och tilltro till andra människor.

Samhällskostnaden är oöverskådlig.

Absurt nog finns det ingen offentlig utredning kring totalkostnaden för skador orsakade av psykopater.

Det handlar om att människor sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa eller fysiska skador, i vissa fall med sjukhuskostnader som följd.

Det kan handla om att offrens ekonomi slås sönder och de tvingas till Kronofogdemyndigheten utan en möjlighet att kunna återbetala.

Försäkringsbolagen tvingas till stora utbetalningar och vi andra får betala höga premier och självrisker.

Företag drabbas av extrakostnader för stölder och bedrägerier, försenade eller uteblivna leveranser och driftstörningar, intriger, sjukskriven personal etc.

Samhället får kostnader för rättsliga insatser, såsom polis- och åklagarmyndighet med åtföljande domstolsförhandlingar och kriminalvård. Det är inte alltid det är psykopaten själv som kommer i åtnjutande av dessa samhällsinsatser. Det kan vara offret, som psykopaten oskadliggör på ett sådant sätt.

Ovan citerade text kommer från den här sidan.